Jag har nog dom bästa föräldrarna. Mamma är en av mina bästa vänner, jag pratar med henne nästan varje dag. Hon ställer alltid upp och hjälper till med barnen när det krisar.
Min pappa och jag pratar inte lika ofta, men jag vet att han skulle göra allt om jag ringde och bad om hjälp.
Mamma och pappa skiljde sig när jag var 22 år och mina systar 16 och 12 år. Jag hade flyttat hemifrån sen länge och påverkades inte lika mycket som mina systrar, men jag tror att dom skötte det snyggt. Tack och lov så har dom den relationen idag att man kan bjuda båda två samtidigt när det är kalas och sånt. Man hör ju om föräldrar som skyr varann som pesten och inte kan hållas i samma rum utan att bråka.
Jag saknade inget när jag växte upp, jag var inte bortskämd med märkeskläder och saker, men jag hade allt jag behövde. Det jag var bortskämd med var väl att jag sällan behövde hjälpa till hemma. Idag kallar vi sådana föräldrar för "curling". Men jag tror aldrig att jag förväntade mig att mamma och pappa skulle göra saker åt mig. Jag flyttade hemifrån när jag var nästan 19 år och har klarat mig själv sen dess.
Tack mamma och pappa för att ni uppfostrade mig så bra!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar